Först blir jag förbannad. Provocerad att ännu en statlig turistmyndighet lyckas att töntabort en massa fantastiska naturtillgångar och jag börjar skriva på ett argt inlägg:
Efter fem sorger och tolv bedrövelser så är det då dax för Island att putsa upp sitt anseende lite. Få oss att glömma bankkrascher, utlandsskulder räknad i fantasiljoner, avgångna regeringar och självklart askmoln.
Så vad gör man? Jo, precis exakt samma misstag som den statsfinansierade turismen alltid gjort. Man drar ihop vitt skilda intressen för att man måste göra något. Man måste visa handlingskraft. Måste aggera. Och man måste synas. Hur och varför är ofta oklart.
Så helt utan mål, idé och förmodlingen utan analys och brief låter man någon sätta ihop en kampanj.
För så brukar det gå till. Exemplen är oändliga på riktigt usel destinatonsreklam. Kolla in valfri statlig turistmyndighet, tex Turkiets.
Men.
Sedan mjuknar jag under researchen.
Ljusningen i det hela är att alla Islands invånare under eventet, citat:
”skickar meddelanden till vänner och bekanta i hela världen om vad de älskar mest med sitt land, varför man bör resa till Island och hur man kan bli inspirerad av Island.”
Man använder bla Facebook, Twitter och Vimeo här blir kampanjen briljant! Här beskriver den vanliga Islänningen sina favoriter (och Yoko Ono) varför de älskar sin ö. Engagerat, autentiskt och personligt. Tyvärr är jag räddatt det briljanta kommer bort och kvävs av den rätt slätstrukna filmen.
Jag tror tidningen Fokus drar lite för stora växlar i sin artikel ”Naturligt – nej tack!” där man sågar framtiden för ickeartificiella resmål, de som inte försöker vara Disneyland. Man lutar sig mot forskning från Resurs och citerar:
– Det är en myt att vi skulle vilja ha det genuina. Det hävdas ibland att vi skulle vilja söka naturliga miljöer och delta i andra människors vardag, men det finns ingen statistik som kan bekräfta det, säger Lars Paulsson, analytiker på Resurs…
Artikeln backas också upp med siffror som visar att både Gröna Lund och Kolmården ökar besökstalen kraftigt. Och det är här Fokus och mina slutsatser går isär.
Om man med genuint menar orört (ej utvecklat) av människan köper jag resonemanget. Gruppen semesterfirare som är intresserade av det helt orörda är mycket riktigt mindre än gruppen som söker bekvämlighet och vill ha en tillrättalagd upplevelse.
Men för den skull älskar resnären inte totalt artificiellt skapade upplevelser. Han/hon vill har bekvämligheten, servicen och utbudet SAMTIDIGT som den goda historien. Upplevelsen ska vara förankrad i något. Utbudet är så stort idag att det inte finns plats för upplevelser utan själ eller känsla. Jag hävdar att både Gröna Lunds och Kolmårdens framgångar handlar om att de förvaltar och förstärker sin historia som det klassiska nöjesfältet med anor respektive djurparken som älskar, vårdar och hjälper djuren.
Så…
…jakten på K Ä N S L A N av det geuina är intensivare än någonsin. Och de mest framgångsrika upplevelserna vilar i en intressant historia (ny eller gammal spelar mindre roll) som genomsyrar allt det man gör och säger. På ett äkta, engagerat och därmed genuint sätt.
‘Släpp kuken och kör’var ett mantra en vän och tillika byråräv och entreprenör flitigt använde sig av. Det han menade var – släpp prestigen och gör något.
Du kan tänka, skissa på strategier och smida planer i all evighet men om du inte aggerar kommer du ingenstanns. Idéer föds genom att interagera med andra, i möten och när idéerna prövas och en strategi kan lika gärna formas under tiden du gör något. När du står stilla vet du var du är och vad du har men du missar chansen att hitta något nytt, se problemet från ett annat håller eller få ett helt nytt perspektiv.
Men, om du gör något, handlar, aggerar och drar iväg så kommer du i alla fall någonstanns. Du hamnar kanske inte exakt rätt från första början men förmodligen har du startat i någorlunda rätt riktining och kan rätt enkelt korrigera under färden. Men du har kommit igång, vunnit tid och förmidlingen lagt ett avstånd till dina konkurrenter. Dessutom har duformodligen lärt dig något på vägen.
Liksom Charlotte da Silva i inlägget Det talas mycket om strategier för sociala medier tycker jag att många gömmer sig bakom uttryck som ”det där har vi ingen strategi för…”eller”vi saknar en policy för…” för att slippa ta ställning och för att slippa göra något. Det behöver inte vara så förbaskat svårt och komplicerat – börja göra något så formar sig sakar och ting efter vart. Så…
Trenderna svänger fort i actionsportvärlden, inte minst inom filmingen. Nyss skulle det vara fokus på de coola åkarna, hur fräna de var, hårdrock och ett jävla ös. Sista åren har trenden gått mot mer miljöer, ”känsla” och episk storhet. Det finns luft, scenerna får tid på sig och inte minst filmingen utvecklas tekniskt.
Rakt på sak för marknadsfolk som jobbar i det breda perspektivet. Till skillnad från konsulter och byråer.
Jag är skidåkare, marknadssnubbe och fotografwannabee. Ibland i den ordningen. Hjärtat klappar extra för kommunikation, smarta lösningar, estetik och bergssport. Har jobbat både på köpar- och byråsidan med tungdpunkten på konsumentreklam.
Det jag uttrycker här är personliga tankar och behöver inte nödvändigtvis reflektera min arbetsgivares.
